|
Stadier i evolutionen och utvecklingen av teckenanvändning

Frågan om vad som gör oss till människor har sysselsatt filosofer och vetenskapsmän sedan sekler tillbaka. Den senaste tidens framsteg i gensekventering har gjort debatten än mer relevant, eftersom vi nu vet att den kvantitativa genetiska skillnaden mellan oss och många andra däggdjur, och i synnerhet primaterna, är väldigt liten. SEDSU-projektet syftar till att besvara denna frågeställning genom att visa att det som utmärker människan är en avancerad förmåga att använda tecken.
Det är genom studiet av relationen mellan fem avskilda kognitiva områden och av deras roll i utvecklingen av teckenanvändning och språk som gruppen kommer att visa hur teckenbruk förändras, både genom artens evolution och genom individens utveckling under olika livsfaser. Dessa fem områden – varseblivning och kategorisering, ikonicitet och bilder, spatial begreppsbildning och metafor, imitation och mimesis, och intersubjektivitet och konventioner – utmärkes alla av en utvecklingsprofil som står i relation till en bestämd semiotisk process, såsom användningen av bildtecken eller gester.
Med hjälp av ett interdisciplinärt närmande och en uppsättning speciellt utvecklade analytiska redskap hoppas gruppen bevisa att övergången från en utvecklingsfas till en annan kan förklaras ur förvärvandet av den kognitiva förmågan att använda mera avancerade former av tecken och att differentiera mellan teckenbäraren som sådan – t.ex. ett ord eller en abstrakt symbol – och det som den representerar.
En avancerad förmåga att använda och tolka tecken är ett karaktäristiskt drag för människan, som skiljer ut oss från resten av djurvärlden. Inom SEDSU-projektet kommer europeiska specialister inom studiet av människans och primaternas kognition att undersöka förändringar i artens evolution och individens utveckling. Bättre förståelse för de faktorer som betingar teckenförvärvande hos människor kan komma att ha avgörande följder för beslut om sociala och pedagogiska förändringar. |